Bloggar och nyheter om skola och utbildning

Virala delningar

Källa: Nätkulturer (Elza Dunkels) 3 veckor 5 dagar sedan

Idag pratade jag i P4 Norrbotten om virala delningar och vad man kan tänka på för att inte bidra till spridandet av falska nyheter och alternativa fakta. Lyssna på en kortare variant eller långa versionen.

Mitt hetaset tips är alltid att följa Viralgranskaren. T ex detta utmärkta reportage om vad man inte ska göra på Facebook. Eller varför inte lära sig bildsöka för att se om det verkligen stämmer.

 

Läs hela inlägget

Pedagogiska samtal om hur motivera läsande

Källa: Körlings ord (Anne-Marie Körling) 3 veckor 5 dagar sedan

Läser i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” hur man skapar läsmotivation.

Motivation skapas bland annat genom att

  • litteraturen har relevans för det egna livet
  • det finns tillgång till böcker och texter
  • valfrihet och eget val av vad att läsa
  • social interaktion kring det lästa

Jag vill gärna lägga till aspekten:

  • lärarens attityd till läsning och böcker?

I skolan kan vi fundera över:

  • hur vi skapar undervisning och textmöten som påverkar elevernas upplevelse av relevans?
  • hur ser tillgången ut av texter att läsa?
  • I klassrummet?
  • I skolan?
  • Finns bibliotek?
  • Är de bemannande?
  • Hur ser vi på boken?
  • Hur ser vi på läsning?
  • Valfrihet – kan eleven få läsa det de vill?
  • Och hur ger vi undervisning i andra texter där läraren väljer?
  • Social interaktion – det betyder att vi låter eleverna samtala med varandra om sina läsupptäckter, texternas innehåll och ger detta visande, samtalande plats i klassrummet under ordnade former där eleverna får lära sig att viska och visa respekt för den läsaktivitet som pågår?
  • Hur vi kan möjliggöra för ett socialt läsande där delande av texter kan underhållas trots att vi läser för oss själva?
  • Samtal som inte stör andra läsare?
Läs hela inlägget

Barn frågar källkritiskt

Källa: Körlings ord (Anne-Marie Körling) 3 veckor 6 dagar sedan

– Hur vet du det?

Så kan barn fråga. De vill veta hur vi vet saker och ting. Ett frö till källkritik. Barn frågar för att de lär sig och de vill veta hur vi lärde oss. En annan lite mer utmanande fråga är frågan:

– Varför då?

Läs hela inlägget

Det flerspråkiga klassrummet

Källa: Flexspan (Alastair Creelman) 3 veckor 6 dagar sedan

"Language diversity" (CC BY-NC-SA 2.0) by TobiasMik · WhatWeDo
De flesta av oss ser det som en självklarhet att alla i ett klassrum ska tala samma språk men bör vi kanske i stället lära oss att kunna hantera flerspråkighet och erkänna elevernas språkförmåga?Translanguagingeller korsspråkande är ett nytt pedagogiskt begrepp som testas i många länder, inte minst i Malmö, och en artikel på sajten Pedagog Malmö, Frågor jag ställer mig i ett flerstämmigt sorl i det flerspråkiga klassrummet, beskriver hur man som lärare kan jobba med flerspråkighet.

- Det flerspråkiga klassrummet är tillåtande. Där sätts kunskap i centrum och värdesätts oavsett vilket språk den uttrycks på. Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet är självklart annorlunda än det var i det enspråkiga. Den förändrade språksynen kräver nya metoder och samarbete.

Idén är att eleverna får använda sina modersmål i klassrummet för att skaffa sig förförståelse inom ett ämne, i grupparbetet och även i sina uppgifter. Alla hjälper till med översättning och genom översättningsprocessen lär de sig nyttiga färdigheter. Det betyder självklart inte att eleverna inte får lära sig svenska, men deras modersmål och flerspråkighet lyfts fram som en fördel. Både läraren och eleverna får också grundläggande kunskaper om flera språk som talas i området. Artikeln ger svar på flera vanliga... Läs hela inlägget

"Talande textremsa" - olika appar läser upp texten till din biofilm

Källa: Logopeden i skolan (Johanna Kristensson) 3 veckor 6 dagar sedan

Att ha läs- och skrivsvårigheter och kolla på en utländsk film kan vara svårt. Det gäller nämligen att du har en läshastighet på ca 100 ord/minut för att kunna hinna med att läsa textremsan. Många med nedsatt läshastighet blir därför utlämnade till att titta på enbart svenska filmer, om man inte riktigt behärskar det språk som talas i filmen, t.ex engelska filmer. Då har vi ju inte riktigt det inkluderande samhälle vi eftersträvar.

2011 fick emellertid Svenska Filminstitutet och PTS i uppdrag att hitta lösningar för personer (som av läs- eller synnedsättning) får svårt att följa med i filmens handling utan stöd. Detta har nu utvecklats och ca 50 filmer om året nu både syntolkas och har försetts med uppläst text, så att du via en gratisapp i din mobiltelefon eller surfplatta kan följa med i handlingen. Ikonerna ovan (Syntolkning & Uppläst text) visar vilka filmer som är tillgängliga för fler.

Apparna funkar så att du söker upp en av de filmer som är försedda med uppläst text eller syntolkade. Du laddar ner önskar ljudspår till önskad film och klickar på "Play". Mikrofonen på din telefon känner av var i filmen du befinner dig och ger dig det stöd (syn- eller texttolkning) du vill ha.

Apparna kan laddas ner via App Store eller Google Play.


I appen (vilken som av dem) söker du reda på den filmen du vill titta på. Det är ett begränsat utbud, men det fungerar ofta både i biosammanhang och hemma framför TV:n. Du laddar först ner själva ljudslingan via wifi, vilket går ganska fort. Därefter klickar du på Play. Sätt på filmen på TV:n (eller om det är bion som spelar) och... Läs hela inlägget

Sportlov och sociala medier

Källa: Nätkulturer (Elza Dunkels) 3 veckor 6 dagar sedan

Idag blev jag intervjuad av TV4 om sportlov och sociala medier. De ville prata om nåt annat än det vanliga skärmtid och föräldrars oro, vilket var uppfriskande. Istället pratade vi om statusjakt och sociala medier. Jag glömde fråga när det ska sändas men om jag hittar det, länkar jag senare.

Jag hävdade som vanligt att vi lurar oss själv om vi tror att statusjakt inte fanns på den gamla goda tiden. Den stora skillnaden är att idag finns det fler sätt att få hög status och det finns fler arenor att agera på. Jag kom inte på alla saker jag räknar upp nedan under intervjun, så jag passar på att lista dem nu.

– Om ens barn inte får åka på en resa på sportlovet och alltså inte kan lägga upp bilder från resan, kan man använda sin kreativitet istället?

– Ja, det kan man verkligen. Även om de klassiska sätten att få hög status fortfarande är lika aktuella; pengar, kläder, semestrar, osv, finns det kompletterande sätt idag. Man kan t ex vara väldigt rolig och lägga upp sånt som andra skrattar åt. Det ger hög status hos vissa. Ett annat sätt är att vara väldigt genomtänkt och påläst och använda sociala medier till att lära sig själv och andra viktiga saker. Man kan också vara väldigt ärlig; berätta om svåra saker eller helt vardagliga saker. Eller varför inte dokumentera ett intresse man har, i detalj. Fotografera, skärmdumpa, berätta. Allt har en publik, det gäller bara att hitta den!

Heja internet, som har gett oss fler än ett sätt att vara bra på!

 

Läs hela inlägget

Bokinköp idag

Källa: Körlings ord (Anne-Marie Körling) 3 veckor 6 dagar sedan

Välkommen till #EdCampLkpg!

Källa: EdCamp Sverige 3 veckor 6 dagar sedan

I januari var det EdCamp på Ekdungeskolan och då var det några lärare från Hagbyskolan med. Detta resulterade i en ny EdCamp. Nu välkomnar vi dig, både dig som aldrig varit på EdCamp och dig som varit med tidigare, till en givande eftermiddag på Hagbyskolan. Bjud gärna med intresserade kollegor från andra skolor.

EdCamp är som ett knytkalas där lärare delar med sig av tankar och idéer om undervisning. På en knytkonferens tar du med din kunskap och nyfikenhet. Antingen tar du upp ett ämne som du vill bolla eller så går du på en session där någon annan tar upp ett ämne som du är nyfiken på. Du behöver inte förbereda dig utan får information på plats. Du och kollegor samlas kring angelägna frågeställningar.

De som har varit med på tidigare EdCamp i Linköping kan intyga att en knytkonferens är ett bra sätt att fylla den pedagogiska ryggsäcken med spännande innehåll. Läs mer på www.edcamp.se/om.För den som vill avslutas kvällen med Pedagogisk Pub.
Välkommen!

Datum: onsdagen den 19 april 2017
Tid: 15:30-17:30 (kaffe serveras från kl 15)
Plats: Hagbyskolan
Arrangör: Didaktikcenter, Linköpings kommun

Anmälan sker via länk (https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=3cd4e12a2c17).

Twitterinfo: använd #EdcampLkpg och följ gärna @larorik.

Mer fokus på digital källkritik behövs i lärarutbildning

Källa: Flexspan (Alastair Creelman) 4 veckor 3 timmar sedan
CC0 Public domain on PexelsDet är alldeles uppenbart att alla behöver lära sig mer om källkritik idag för att kunna bedöma om en nyhet är trovärdig eller inte. Framför allt måste landets lärarutbildningar fokusera mycket mer på hur lärarstudenter ska integrera digital källkritik i sin undervisning. En artikel i Lärarnas Tidning, Studenter lär sig för lite om digital källkritik, lyfter fram kritik från Statens medieråd och Lärarförbundet Student att lärarutbildningar behöver satsa ännu mer på området. Enligt Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student:

- Vår upplevelse är att det inte läggs något fokus på varken digital källkritik eller den didaktiska användningen av den på våra utbildningar. Det är verkligen något som behöver lyftas fram.

Statens medieråd vill gärna se examinationskrav inom medie- och informationskunnighet (Mik) och flera lärosäten håller med att det finns förbättringsområden. Källkritik är redan en mycket viktig del av alla lärarutbildningar men dagens föränderliga medielandskap kräver ännu skarpare fokus. Till exempel Vivi Sten, utbildningssamordnare vid Linnéuniversitetet:

- All undervisning på vår lärarutbildning genomsyras av vetenskaplighet, inklusive källkritiska perspektiv ... Men vi behöver säkert bli bättre på att »didaktisera« kunskapen om källkritik, det vill säga jobba mer med metodiken.
Det är viktigt att samordna insatserna så att alla lärarstudenter får en likvärdig fördjupning i området och det finns dessutom behov av... Läs hela inlägget

Sapfo och Potatisens dröm - poesi i åk 3

Källa: Lilla skolbiblioteks-bloggen (Klara) 4 veckor 1 dag sedan
Ett litet axplock moderna dikter för barn. Men vi pratar även om Sapfo, haiku och sonetter ...      Foto: Monika Staub HallingI samtliga klasser har vi en schemalagd bibliotekstid (minst) varannan vecka, som vi fyller med ett varierat lektionsinnehåll. MIK-undervisning varvas med lässtimulans såsom bokprat, textsamtal m.m.

I åk 3 inledde vi läsåret med flera veckor om källor - att det finns många olika typer av källor, som är olika användbara i olika lägen. Att det gäller att granska sina källor, eftersom den som säger eller skriver något på nätet eller via andra kanaler alltid har ett syfte med det, och eftersom det syftet kan vara ett annat än vad avsändaren ger sken av. Att det finns frågor att ställa till en källa för att granska den kritiskt. Och att det inte är ok att ta bilder hur som helst från internet ...

Senare under hösten jobbade vi med skolområdets gemensamma bokblogg, se tidigare inlägg.

Och nu efter sportlovet har vi satt igång med temat poesi.


Jag inleder med en överblick över vad poesi kan vara, och försöker visa på bredden när det gäller form, teman, målgrupp och förstås bakgrund. Vi pratar om att människor har diktat i många tusen år, och runt hela jordklotet, och vi lyssnar till rytmer, versmått, rim och inrim, pratar om haiku, elvlingar, black-out-poetry och spoken word. Och hur blir det när en dikt översätts mellan olika språk?

Vid flera tillfällen de kommande veckorna kommer klasserna att jobba med poesi på olika sätt, både... Läs hela inlägget

Sidor

Prenumerera på Bloggar och nyheter om skola och utbildning